Hej då Sverige

Jaha, nu är det bara några timmar kvar tills vi ska sätta oss på tåget mot Köpenhamn och hur hinner jag sitta här egentligen??? :-) Vi har lite packning kvar men annars är det mesta klart. Jag har en nervös känsla i magen och känner mig lite ledsen. Men det är ju normalt. Jag är ju ingen van resare och säkert lite oroligare än andra. Har vi tagit med oss allt som behövs? Hur kommer barnen klara tåget, flygningen, väntan? Massa tankar snurrar, men jag har ändå sovit hyfsat i natt.

Jag kommer sakna alla så otroligt mycket. Jag har haft svårt att gråta när mina nära har gråtit och varit ledsna när vi sagt hej då, men det har nog varit ett sätt att skydda mig själv. Särskilt jobbigt är det att se min älskade mamma. Jag vet att hon kommer att oroa sig och tänka på oss väldigt mycket. Jag kommer sakna enormt. Men det är ju inte hej då för alltid, utan bara på återseende. Nu ger vi oss ut på vårt livs resa och kommer tillbaka starkare än någonsin.



Älskade mamma och bus-Hugo