Canton Tower

Erik utan skor...

På måndagen tog vi det ganska lugnt, vi promenerade runt sjön och fick se och höra en kör öva. De sjunger för full hals från något blädder block och det hörs vida omkring. Erik fick även äntligen mata svanarna. Detta har vi pratat om att göra sedan vi kom hit, häromdagen matade vi ju dem med russin men nu hade vi tagit med oss lite bröd. Till slut kom de simmande och Erik kunde själv slänga bröd till dem så det var ju toppen.

Sen på tisdagen var vi uppe i Canton tower. Tyvärr var det en ganska disig dag så man såg inte långt men väl ända ner. Det var inte mycket folk så denna gången behövde vi inte köa någonting för att komma upp, vilket var superskönt för barnens skull och de kunde härja fritt uppe på 433,2 meters höjd.

När vi varit där en stund kommer det en ganska stor grupp med kineser och de blir helt galna över de små ljusa och blåögda pojkarna. De bryr sig inte ett dugg om utsikten utan bara omringar mina små pojkar, lyfter upp dem och ska ta kort och en man försöker till och med pussa Hugo. Jag står och ler men tänker att de snart får ge sig. Erik blir ju väldigt blyg och vill inte alls vara med utan försöker springa ifrån dem och Hugo gnäller och gråter lite när han slängs mellan dem. Man tycker att de borde tänka att de är små och att de inte ska tränga sig på alla på samma gång. De bryr sig inte ens om att fråga om det är ok utan det verkar bara vara så att är man liten, blond och blåögd så får alla kineser komma och klämma lite grann.

Efter att vi varit ute i glaspartiet, där det känns som om man står helt ute i luften, så känner vi oss nöjda och åker ner. Våran chaufför för dagen, James, som vi tidigare åkt med och som faktiskt kan hyfsat bra engelska, kör oss till en italiensk restaurang som han rekommenderar. Strax innan vi hinner beställa så stänger pizzabagarna för dagen? Så pizza gick inte att beställa. Peter beställer istället in en köttbit som serveras på en liten brödbit utan potatis och framförallt utan sås… Jag och Anita fick grekisk sallad utan rödlök… men barnen fick i alla fall spagetti med köttfärssås… J

Många kramar till Er alla!

Inga: Jag blir sugen på att läsa den boken… Kanske kan låna den när vi kommer hem?

Frida: Jag har fått för mig att eftersom luftfuktigheten är så hög här nere så känns det mycket kallare än vad temperaturen visar, men sen är jag ju väldigt frysen också, jag hade nog inte stått ut i Sverige utan fått gå i ide… J

Karin: Det blir nog till att festa er varma, men det brukar ni ju klara bra! J Men jag har för mig att mamma sagt att våren är på väg... Vi hade också önskat att vi hade kunnat komma, men vi får ha en riktig sommarfest när vi kommer hem…  Margit berättar även för mig när du har varit där, hon tycker du är så duktig.

Hanna: Vi längtar och håller tummarna för att ni kommer så ska vi shoppa så mycket du och barnen bara orkar!!!