Shopping, shopping, shopping



Dags för frukost!

Lördag och Fredde ledig, då var vi ju bara tvungna att hitta på något. Till Eriks glädje tog vi bussen. Återigen styrde vi färden mot Garden hotel, men denna gången med en annan destination, nämligen Western Clothes market. Vi har ju varit där tidigare, om ni minns den gången vi fick med oss en förvirrad tant hem… J

Vädret var verkligen inget vidare och jag frös rejält. Det var en bra bit att gå och när vi gått en timme kändes det som så hittade vi ett fik till Freddes stora lycka J och Anita och Peter behövde fylla på med kaffe. Efter att vi värmt oss en stund fortsatte vi vår promenad. Det var långt och det regnade lite smått, vi prutade till oss två paraplyer av en man på gatan och det skyddade i alla fall mig lite mot blåsten och regnet, frysen som jag är. Fredde gick med kartan och försökte hitta rätt, men med facit i hand så hade det nog varit bättre med en taxi.

Kallt!!! +10 :-)

Fyllt på plånböckerna!

Fikadags!

Fantastiska vägar!

Till slut kom vi i alla fall fram till en hel drös med affärer och gallerior. Dock inte den gatan som vi varit på tidigare. Anita och jag fastnade i en affär med sjalar medan Peter och Fidde kollade läget utanför med barnen. Vi gick vidare över vägen och in i en galleria och hittade direkt snygga shorts till Fidde. Men när han skulle betala så fick han veta att han var tvungen att köpa trettio stycken av samma sort. Ooops. Så många av samma sort använder man nog inte under en livstid. Förutsatt då att man stannar i samma storlek. Vi gick vidare till nästa affär och där hittade Fidde en skjorta. Här var han tvungen att köpa fem av samma sort. Så det var ju bättre. Men inte bra. Nej det här var nog inget för oss även om Anita och jag började spåna om att vi kanske skulle öppna en affär hemma i Sverige.



-Köpa till Margit, sa Erik

Vi gick ut igen och fortsatte neråt och svängde sedan höger. Den där gatan ligger nog bara lite bortåt höger säger Fidde så vi traskar på. Helt plötsligt vandrar vi bland täta hyreslägenheter. Lite skumma. Lite skitigt. Vi får sällskap av en polis som pekar och tycker att vi ska gå tillbaka. Vi försöker fråga hur vi kommer över till andra sidan, men han bara pekar att vi bör gå tillbaka. Han följer oss hela vägen tätt, tätt inpå. Vi går tillbaka samma väg som vi kom, tillbaks till galleriorna och sjal-affären.

Våran följeslagare till höger.

Därifrån väljer vi att gå över vägen istället mot järnvägsstationen och tänker att vi ska ta oss över vägen, eftersom Fidde och jag tror att gatan som vi shoppat på tidigare ligger där. Så vi tar oss uppför en lång trappa som leder till bron över vägen. En massa folk och väl uppe finns det en ingång till en galleria. Där ser jag några barnkläder som jag vill kolla på och vi går in. Här var det åtminstone billigt och vi behövde bara köpa en styck. Vilken lycka! Vi hittade lite allt möjligt. Tröjor, skor, jacka, leksaker.

Hugo var en stor attraktion.

Erik förhandlade så att vi inte spräckte budgeten...

Färdigshoppat!


Jag kunde gått här länge. Men hungern börjar knacka på och vi blir tvungna att ge upp. Vi bestämmer oss för att ta en taxi tillbaka till busshållsplatsen och äta där. Det var lättare sagt än gjort att hitta en taxi och vi fick stå och vänta en stund. Helt plötsligt närmar sig ett gäng på 10 män en man som sitter i en ”motorcykel-taxi” och försöker dra honom av motorcykeln. De håller på att välta hela fordonet. Mannen är tydligen handikappad, han verkar förlamad i underkroppen. Männen skriker och är otrevliga. Helt plötsligt ger de upp och lyfter tillbaka mannen på motorcykeln. Otäckt. Vet inte vad som hade hänt innan eller vad deras syfte var. Vi har inte tidigare varit med om något sådant här, våld på öppen gata. Blev direkt rädd att man ska råka bli påhoppad eller att några ska ta barnen.

Strax därefter får vi tag i en taxi som tar oss tillbaka och vi hittar en italiensk restaurang. Hungriga som vargar beställer vi in lite vitlöksbröd och nachos med ost och köttfärs över som vi kan sitta och knapra på innan maten kommer. Middagen bestod av Pizza, spagetti, korv och pommes och tacos.

Mätta och nöjda gick vi sedan mot bussen. Jag som alltid får ett sockersug efter maten springer till 7eleven för att köpa choklad och träffar då på en man som kryper på marken. Vi har träffat även denna mannen tidigare, på den där shopping-gatan som vi sökte efter idag. Han har inga riktiga ben bara stumpar. –Happy new year säger han till mig och jag önskar honom gott nytt tillbaka. Men fy vilket dåligt samvete jag har. Här springer jag för att köpa choklad och denna stackars man har kanske inte ätit på flera dagar. Man vet ju inte. Man ser inte så ofta denna misär, men när man ser den så skär den rakt in i hjärtat. Jag har ju ingen aning om vad Kina gör för sina handikappade, utsatta själar. Hur de arbetar. Men man hoppas ju att de åtminstone gör någonting och inte bara försöker sopa dem under mattan bort från det som vi kan se och uppleva.

När vi kom hem blev det två varv runt sjön för min del, Anita sprang med mig de första meterna och gick sedan i rask takt runt ett varv. Därefter blev det jordgubbar och grädde. Det blir mycket sånt nu, men man kan liksom inte låta bli när man kan köpa goda jordgubbar för en liten peng. Men svenska jordgubbar är ju svenska jordgubbar...

I söndags var vi trötta så det blev inte så mycket gjort. En shopping tur till centrum för att fylla på kylskåpet lite grann med grönsaker och frukt från saluhallen. Lite förvirrade är vi nog för när vi stod och väntade på bussen så upptäckte vi att vi glömt att ta på Erik sina skor. Men som tur väl är så hann Fidde upp i lägenheten och hämta dem innan bussen kom.

Det känns som att regnet och kylan har lämnat oss för tillfället och det känns härligt. Jag håller verkligen tummarna för att Anita och Peter får uppleva lite sommarvärme innan de måste resa hem till kalla och snöiga Sverige igen...