Hos frisören

Så har farmor och farfar åkt hem och ordningen är återställd. Tomt och trist. Det har varit jätte kul att ha dem här, jag har blivit ordentligt bortskämd och Erik och Hugo har stormtrivts med att få rå om farmor och farfar. Så fort Erik har vaknat på morgonen så har han sprungit och knackat på deras dörr så i fredags morse blev han besviken. Men pappa var ju hemma istället. Fidde jobbade hemifrån och pojkarna och jag åkte till Pia på playgroup. Vi var väl allt som allt 7 mammor där med sina barn och 6 ayier… Det var bara jag som inte hade någon ayi med mig. Så de andra mammorna kunde ju slappna av på ett annat sätt än jag för deras ayi sköter ju rubbet. Springer som svansar efter deras barn. Jag måste säga att det känns lite konstigt att de inte rår om dem ens när de är iväg så här men samtidigt kan jag ju sakna att kunna sitta lugnt och stilla och dricka min kopp te och bara prata och inte bry mig om någon annan än mig själv. Men samtidigt är jag ju tvåbarns förälder och tids nog får jag uppleva det lugnet igen, men just nu är det underbart att få uppleva mina två små pojkar. Det händer så otroligt mycket med Hugo just nu. Han har fått sina två framtänder uppe, han har lärt sig vad kossan, hunden och ankan säger och han säger pap och pekar på lampan. När vi spelar musik så dansar han och han springer jätte gärna och sparkar eller kastar med en boll. Det är jätte roligt! Erik är ju som alltid oerhört intensiv och busig. Han kör omkring med motorcykeln och sladdar som värsta racerföraren och han försöker lära Hugo hur man inte ska göra ibland, samtidigt som Hugo ofta får känna på hans tjuvnyp… Men han kan också säga förlåt och kramas. Erik testar massa gränser och pratar jätte mycket och har sina alldeles egna funderingar.

Vi var på playgroupen i två timmar. Som vanligt hade Pia gjort massor med mat och mina pojkar är ju matfriska så vi var inte hungriga när vi åkte därifrån.

I lördags var det dags för handling på sam’s club igen. Vi börjar bli riktigt vana med att handla där. Man vet vart allting är nu och vi hittar bra kött som man kan laga god mat med. Hugo har lyckats ta sönder min kamera så när vi ändå var på sam’s club tänkte jag köpa mig en ny. De säljer även kameror och andra teknik prylar där och vi kollade på en Canon ixus210 is. Efter att vi kollat att det gick att få svensk meny så sa jag att jag ville köpa den, men helst i svart. Då letade försäljaren upp en katalog och visade en rosa. Men rosa vill jag absolut inte ha utan då sa jag att jag tar den beiga. Men den fick jag inte köpa. Det var den rosa eller ingen alls så då gick vi därifrån. Jag vet inte riktigt hur jag ska lösa det här med kameran. Fidde har ju en jobb-kamera, men den måste han ju ha när han jobbar och ibland vill jag ju ta kort även om han jobbar… Vi får se hur vi löser det här. Kanske kommer det någon från Sverige och hälsar på som kan köpa en och ta med sig? Vi får se.

Efter middagen så skickade Fidde iväg mig på fotvård. Eller han trodde att det var fotmassage. Men jag fick både mina händer och fötter fina på en nagelsalong. Tyvärr klippte de mina naglar på fingrarna!, jag som sparat för att jag verkligen skulle ha långa när jag väl fick tid till att gå så nu har jag så korta naglar som jag aldrig haft tidigare. Sedan glömde de eller så ingick det väl inte att få fötterna insmorda efter fotbadet… Allt som allt kostade det 50 kronor så det var det väl ändå värt. Jag hoppas att jag hinner gå dit fler gånger. Efter detta kom Fidde ner med barnen för han var också sugen på ”massage”. Så han lämnade barnen till mig och gick för att leta upp något ställe som kunde erbjuda detta och jag åkte hem med barnen och åt glass i solen. Efter ca 1 ½ timme kom Fidde med bussen och jag ser ju direkt på honom att han mår lite konstigt. Han ser ut som om han tränat och tagit ut sig totalt. Ögonen står rakt ut. Ja jag skrattade så jag låg dubbelt när han berättade att han hade hittat ett ställe som Pekka och Ulla rekommenderat. Han hade valt en traditional body massage. Sedan hade han även fått välja vem som skulle massera, A, B eller C. B var lite mer erfaren än A och C var lite mer erfaren än B. Fidde valde C, den bästa. Det kostade 10 kronor extra. Han blev invisad i ett rum och fick sätta sig på britsen för att vänta på massören. Efter lite väntan kom massören. En blind man. Han tryckte ner Fidde på britsen med kläder på och la en handduk över honom och sedan började han massera, eller som Fidde säger, tortera honom. Han säger att det var det värsta han varit med om. Det gjorde så ont så Fidde funderade på att gå därifrån. Hela kvällen igår klagade han på ont i nacken och skuldrorna, njurarna och i sitt vänstra pekfinger. Nu som först i kväll, ett dygn senare börjar det kännas bättre. Vi funderar på om mannen gick fel, han var ju trots allt blind.

Idag har vi tagit tjuren vid hornen och varit och klippt barnen. Vi gick in på första bästa hårsalong och det var direkt en kille som ropade oss till sig. Han klippte med en väldig fart. Erik skrek mest och var inte så intresserad av att sitta still. Men killen var väldigt snabb och det blev ändå hyfsat. Sedan var det Hugos tur och han sov till en början, ända tills frisören tog fram rakapparaten. Men jag tror ändå att han hann bli färdig. 33 :- per barn. Det är ju fantastiskt. 

Imorgon är det ny vecka. Jag hoppas vädret håller i sig. Just nu har vi runt 25 grader och det känns riktigt härligt. Jag skulle helst av allt vilja ligga och sola och har gått omkring i bara kjol och linne idag. Barnen har sprungit runt i kortärmat. Kineserna har fortfarande långärmat och långbyxor. Vissa har till och med jacka och mössa. Man måste uppleva denna värmen olika på något sätt, för för min del så är ju detta som jag upplever det som den svenska sommaren. Men för dem är det säkert inte mer än i början på våren och då klär man ju inte av sig hemma heller.

Det känns skönt att februari snart är slut och att mars är på antågande. Men det hade känts bättre om det redan varit juni. Det är verkligen inte min grej det här. Det enda som gör att jag ändå känner att jag ska klara det är att Hanna och Johan kanske fortfarande kommer och att min lillasyster starkt planerar att också komma. Kanske även mina föräldrar… Hade jag inte detta att se fram emot så vet jag inte hur det skulle gå.