Farmor och Farfar

Så äntligen kom farmor och farfar! Så härligt! Resan hade gått jätte bra och de var jätte nöjda. Så roligt att se dem igen och Erik och Hugo tyckte det var toppen. Vi packade upp lite grejer, barnmat, välling, glutenfritt bröd som vi beställt innan vi tog en promenad runt sjön.

Farmor och farfar var snabba på att prova träningsredskapen.

Full fart!

På tisdagen kom ayin och hjälpte oss med lite städning och ”barnpassning”, det blev det kanske inte direkt så mycket av. Men barnen fick träffa henne lite och kanske kan Hugo vänja sig vid henne så jag kan våga ge mig iväg på en löptur. Vi får se. Just nu blir han väldigt ledsen när jag ger mig iväg och då tycker jag inte att det är värt det. Men hon är så himla rar så jag tycker att han skulle acceptera henne. Men kanske är hon här för lite..?

På eftermiddagen tog vi bussen till Cliffords centrum och gick i lite affärer för att kolla in det kinesiska modet och för att handla lite mat så vi kunde laga middag. Efter några dagar här med Peter i köket så kan jag inte längre säga att det inte går att laga någon god middag här i Kina för vi har verkligen fått riktigt utsökta middagar av Peter. Han är en förstaklassens kock! Även om första middagen var lite stark J Då hade vi köpt hem lite röd chili och Anita skar dem i små bitar. Erik blev sugen på en morot och hon gav honom en bit och helt plötsligt börjar han skrika. Vi tror ju först att han har satt i halsen, men snart förstår vi att chilin som fanns kvar på Anitas hand när hon tog i moroten gjort att Erik tyckte att moroten var stark. Han får lite dricka och sedan smakar jag moroten. Den var verkligen stark! Det sved hur länge som helst. Men så kommer Peter och biter i en hel peppar och tuggar i sig den. –Den var väl inte stark! J Till och med Fidde tyckte den var stark. Anita kunde inte tvätta bort den från händerna utan hade problem med det hela natten då hon råkade ta sig i ögonen.

På onsdagen var det dags för en första utflykt. Då tog vi bussen till Garden hotel och gick sedan till Kinas äldsta shopping gata. Vi kollade utgrävningarna och lite affärer. Det är ju en upplevelse att bara åka buss och promenera och se alla människor, byggnader och alla ljud. Redan på vägen till shopping-gatan hittade Anita sitt första fynd. När vi kom till Beijing Lu Shopping Pedestrian street var det matdags och vi försökte hitta någonstans att äta. Högst upp i en av galleriorna fanns det en restaurang där man kunde köpa buffé och vi bestämde oss för att prova den. Men efter en snabb titt på den så var jag avskräckt. Ingen förklaring alls till vad det var som låg och simmade där i spadet eller vad för kött som låg upplagt på fatet eller hur länge det legat där… Så min tallrik bestod bara av lite broccoli och  sallad. Erik fick pizza och Hugo en barnmats burk. Anita och Peter är ju inte lika löjliga som jag utan provade friskt utav det kinesiska köket. Till efterrätt hade de även en kak- och bakelse buffé och en choklad fondue som vi smakade. Efter maten tog vi en runda in i en shopping gränd och Anita hittade dagens andra fynd. Härefter var det dags att promenera tillbaka till bussen.

Mums!

Choklad-doppade marshmallows.

I väntan på bussen hem.



Hemma, utanför hotellet.



På torsdagen tog Anita och jag barnen till Cliffords lekland och lät dem leka av sig lite bland bollar, rutschkanor, tunnlar och karuseller. Efter en timme var Erik och Hugo nöjda och då bestämde vi oss för att äta middag. Vi hittade en kinesisk restaurang i anslutning till leklandet och efter att vi pratat med en kinesisk man, som verkligen lovordat maten på riktigt bra engelska, så valde vi att gå in. Där var fullt av folk men när servitrisen kom med menyn var den bara på kinesiska, utan bilder och hon kunde inte på någon engelska alls förklara vad det var för något så efter lite panik så tyckte jag att det var bäst att leta upp något annat. På övervåningen fanns manhattan café. Betydligt lugnare och med en engelsk meny och bilder… Så här blev det affär, spagetti till barnen, kött till mig och någon kinesisk fisk till Anita.

Efter maten tog vi bussen vidare till sjukhuset. Där bakom finns det en lite mindre galleria. Där hittade vi lite leksaker till barnen och skor till Anita och mig. Inte mindre än 5 par för 50:-/st. Överkomligt!!!

En gammal antik traktor.

Mycket roliga leksaker finns det här för en billig peng.

Så i fredags tog vi bara en promenad här i clifford och kollade in omgivningarna. Vi hittade en jätte rolig lekplats och park med vattenfall och fåglar och sköldpaddor och träningsredskap. Man kunde bara önskat att vädret skulle varit lite bättre. Men tyvärr håller sig solen borta… På eftermiddagen tog vi en tur till Sam’s club och handlade mat och på kvällen fick vi ännu en utsökt middag av Peter.

Anita, alltid sugen på att träna!

I denna parken hade de inburade fåglar och sköldpaddor.

Någon fisk såg vi i denna dammen, annars var den mest grön.

HoHo!

På hemväg. Våra hus långt där borta.

De svarta svanarna.

Erik matade svanarna med russin.

En efterlängtad middag med fläskstek, potatis, sås och bönor.



Fika, shopping och kalas

Costa (Kosta) coffee blev det. Torsten Jansson har tydligen ett finger med överallt! hahah Men inte heller deras kycklingsallad var någon större hit. Mest en massa salladsblad. Jag börjar bli riktigt trött i och för sig på detta också. Men fidde var nöjd och barnen. Därefter var det dags för lite shopping. Jag var sugen på lite nya mjukis kläder och när vi var och köpte våra löparkläder så hittade jag ju några som jag inte riktigt har kunnat sluta tänka på… 500:- fattigare blev jag och mysiga sköna kläder rikare. Därefter blev det att försöka hitta födelsedags present till Stella. En hel våning med bara barngrejer… Kläder och leksaker överallt och sedan en massa roligt för Erik och Hugo att leka med. Fredrik gick iväg med barnen och lekte och jag letade present. Hårband och Hello Kitty såpbubblor blev det.

Innan vi åkte hem letade vi upp en restaurang att äta på. En tysk restaurang tyckte vi kändes säkert och när vi fick se menyn och att de till och med skrivit ut att vissa rätter var glutenfria så tyckte ju jag att det var toppen! Men så blev jag sugen på en rätt där det inte stod att den var glutenfri så då var jag ju tvungen att fråga… och fick som förklaring att känguru rätten var glutenfri eftersom kängurun var glutenfri… ok… Hm. Nej han visste nog inte vad han pratade om. När vi sedan valt rätt fick vi fem minuter senare veta att den rätten var slutsåld så då fick vi välja om. Notera att vi var de enda som var där för att äta… Servitören tyckte vi skulle välja den utsökta tyska korven… J

På söndagen var vi först och handlade mat på sam´s club. Vi var egentligen väldigt trötta och inte alls sugna på detta. Men för en gångs skull var vi riktigt effektiva och det tog inte mer än en timme. Sedan lagade vi mat innan det var dags att ge sig iväg till Stellas födelsedagskalas. Erik blev jätte blyg när vi kom fram. Det var jätte mycket folk och många barn. Vi sjöng ja må hon leva på finska, norska, svenska, engelska, tyska, belgiska bland annat .J Det var hur mycket mat som helst; Jordgubbstårta, kärleksmums, äppelkaka, skink- och broccolipaj, mandeltårta, små runda munkar, godis och sedan en massa dricka. Vi gick inte därifrån hungriga. Det var trevligt och barnen fick leka ordentligt.

Vardag igen i några dagar.

Vi har verkligen haft så himla härligt väder här veckan som gått. Inga jackor och inga mössor, nästan shorts eller kjol väder. Desto tristare idag när man vaknade och tittade ut och det var grått och trist igen. Man blir ju snabbt bortskämd.

Vardagen har ju kommit hit till Kina igen, även om de fortfarande smäller fyrverkerier här om kvällarna, så har fidde fått börja jobba igen. Så i tisdags hade jag riktig ångest. Usch och fy, var inte på så bra humör. Att datorn dessutom krånglade när jag skulle fixa foton på icafoto gjorde inte saken bättre. Men onsdagen kom och det jobbiga jag känt tidigare veckor var som bortblåst. Jag vet inte om det beror på det fina vädret eller att jag börjat springa eller om barnen helt enkelt har varit på lite bättre humör för dagarna har flutit på hyfsat. Förutom idag då...

Hugo var inte på sitt bästa humör så när det var dags att bege sig ut vid 10-tiden och alla kläder skulle på, då skrek han sitt allra högsta skrik. Jag försöker att inte bli stressad och irriterad men det är svårt. När vi väl kom ut så ville Erik åka buss så då ställde vi oss vid busshållsplatsen och väntade. Det stannade en kines i träningskläder och pratade med barnen och innan hon sprang vidare så gav hon dem var sitt kort i guld och med fina röda blommor på. När vi kom fram till Centrum satte vi oss en stund på busshållsplatsen för att invänta nästa buss och då öppnade vi kuverten och såg att det låg 20 kronor i varje kuvert. Tydligen har de någon sed här i Kina att ge barn och ogifta kvinnor kuvert med pengar. Jag skämdes lite. Vi borde ju tackat kvinnan mer... Vi får se om vi träffar på henne igen. 

Medan vi stod i kön och väntade på bussen fick Erik en kaka av en dam. Den såg ut lite som en drömtårta fast inte choklad, utan vanilj. Men det var något konstigt runt den. Men Erik tog emot den och tog ett bett. Oj oj vilken min han fick. Det måste ha varit någon slags fisk runt den. Luktade inte alls så inbjudande. Jag försökte dölja när han spottade ut den och la sedan resten av kakan diskret i vagnen. Kanske skulle man tagit bort "skalet" innan man bet.

När vi kom tillbaka hem gick vi en runda, men Hugo var inte riktigt nöjd någon gång utan lite smågnällig och tjurig om vi inte gick åt det håll han ville eller om han inte fick hålla i vagnen där han ville. Det är svårt med två barn när de inte drar åt samma håll... Men tillslut kom vi fram till en liten lekdamm som de har här runt sjön och Erik ville leka där. Vi brukar försöka leta upp en pinne så han kan fiska och skvätta lite vatten, men just idag så orkade jag inte det utan han fick ta sin lilla kratta. Den var ju inte så lång utan han fick böja sig rätt rejält för att komma ner till vattnet och med lite nerförslut så var det ju dömt att misslyckas. Plask sa det och ungen tog sitt första klädsim. Han blev ju jätte ledsen, men ingen fara skedd ju. Hugo fick åka i vagnen medan jag tröstade Erik. Vi blev någon slags sevärdhet (mer än vanligt) för folk kom fram och tittade riktigt nogrannt och riktigt nära på Eriks blöta byxor. Barn sprang efter oss för att hinna se dem. Det måste ha varit första gången någon trillade i den lilla dammen.

Sakta men säkert tog vi oss hemåt och jag började tänka på mat mitt i all gråt och förtvivlan. MCdonalds tänkte jag när jag kände vilket humör Hugo var på. Jag gick till receptionen för de brukar hjälpa oss med att ringa, eller de brukar hjälpa Fredrik med att ringa för idag så tyckte hon i receptionen att jag kunde ringa själv för de pratade ju engelska där. Så hon ställde fram en telefon och en meny. Jaha. Men jag har ett barn som är dyblött och ett barn som gråter, och du kan inte tänka dig att hjälpa mig tänkte jag i min lilla hjärna och kände mig allmänt liten och hjälplös. Jag blev rent ut sagt förbannad så jag gick demonstrativt därifrån. Väl hemma efter ett utbrott i hissen när inte Erik fick köra in vagnen i hissen. Vad småsaker kan bli så stora och viktiga för honom för tillfället. Hela världen kan rasa samman. Men men en fas att gå igenom tänker jag. Han lär sig väl något på det. Efter att vi fått av Erik kläderna och tröstat Hugo lite grann så gav jag mig på ett försök att ringa till MCdonalds där de då skulle prata engelska. Vilket de ju faktiskt gjorde, även om jag fick fråga om flera gånger. Men när jag skulle förklara vart jag bodde så tog det tvärstopp. Han förstod inte alls. Så jag bara "I'm sorry, I can't do this. Bye". Sedan ringde jag Fidde. Han försökte också och förstod iallafall så mycket att de behövde veta adressen på kinesiska. Han ringde en gång till, denna gången med en kinesisk jobbarkompis till hjälp, så vid 13, kom maten!  

Erik har lärt sig att skala ägg själv.

Erik äter tacos... eller majs och nachos... :-)



Hugo och Erik leker i fontänen.

Fidde kom hem en hel timme tidigare ikväll och då gav jag mig ut och sprang. Det kändes riktigt skönt idag, med lite shampo i skon så funkar det att springa trots att skoskavet inte är helt läkt. Det gick lite långsammare idag, men jag tror minsann att jag ska försöka ge mig på tre varv nästa gång.

I måndags gjorde vi ännu en bussutflykt till Tianhe Sports centre. Vi hittade en karta som vi fick från en kanadensare som vi träffade första eller andra veckan vi var här där han beskrev vägen till Ikea och då upptäckte vi att Ikea låg väldigt nära Tianhe sports centre. Det blev en liten promenad dit och sedan lite shopping. Man hittar ju alltid något där. En köttbulle lunch och en delicato boll till efterrätt är ju inte heller fel.

På väg till Ikea.

En häftig fontän som vi missat när vi varit vid Ikea tidigare.
Denna låg på andra sidan gatan.

Hugo busar i parken vid Ikea.

Erik är på upptäcksfärd.

Sedan tog vi oss mot shopping galleriorna, vår eller min förhoppning var att hitta ett par nya skor. Men där gick vi bet. Jag vet inte riktigt vad jag är ute efter så det kanske är därför för här finns ju mycket skor. Stövlar med hög klack och pumps är väl i och för sig inte riktigt min grej. Jag hoppas jag kan hitta mig ett par sommarskor vad det lider. Fidde gick hela dagen och kollade in fika ställen så tillslut fick jag ge med mig och vi hamnade på "a cup of choccolate". Lät ju inte helt fel och vi beställde in en hel massa godsaker. Men innan vi hann få maten så gjorde Mr Hugo i brallan så det var bara att försöka hitta en toalett och ett skötbord. Det var lättare sagt än gjort. Jag åkte upp en våning och en våning till. Sedan hittade jag någon slags informations disk och försökte förklara att jag behövde byta blöja på min son. Sjätte våningen tror jag att hon sa så det var bara att åka rulltrappan upp och där fanns det faktiskt något slags skötbord. Fidde ringde och undrade vart vi hade tagit vägen, omständig som jag är. Jag upptäckte att det fanns en hiss så den tog vi ner. Det gick fortare... haha. Men höll knappt på att hitta till fiket. När Hugo och jag kom tillbaka lekte Erik för fullt bland borden och Fidde satt och svor över fikat som inte föll honom i smaken.

Nu i helgen blir det återigen en tripp till Tianhe sports centre. Vi ska på 3 års kalas till Stella på söndag och då vill jag ha med mig en present till henne. Fidde har redan kollat ut vart vi ska gå och fika... 

kram

Hm jag undrar hur det här ska gå till???

Nja det är nog lättare så här...



Jo men kolla, det gick ju det här med!

Erik doppar skorpa,
tyvärr en av mina glutenfria skorpor som fanns med i paketet som kom i veckan.
Så de är snart slut...

Inga: Vad spännande med nattradio. Kan tänka mig att du vet mer om det kinesiska nyåret än mig nu då. Roligt med en hälsning från Kosta!

Karin: Du får hälsa Noah att vi åker jätte gärna med på utflykt. Han kan få bestämma resmål. Det är ju inte klokt att han blir 6! Riktigt stor kille, snart dags för läxläsning då ju!

Martina: Skam den som ger sig! Vad kul. Hoppas allt är bra med er, saknar fikat på Peppes!!!

Hanna: Har resfebern börjat infinna sig ännu?