Fika, shopping och kalas

Costa (Kosta) coffee blev det. Torsten Jansson har tydligen ett finger med överallt! hahah Men inte heller deras kycklingsallad var någon större hit. Mest en massa salladsblad. Jag börjar bli riktigt trött i och för sig på detta också. Men fidde var nöjd och barnen. Därefter var det dags för lite shopping. Jag var sugen på lite nya mjukis kläder och när vi var och köpte våra löparkläder så hittade jag ju några som jag inte riktigt har kunnat sluta tänka på… 500:- fattigare blev jag och mysiga sköna kläder rikare. Därefter blev det att försöka hitta födelsedags present till Stella. En hel våning med bara barngrejer… Kläder och leksaker överallt och sedan en massa roligt för Erik och Hugo att leka med. Fredrik gick iväg med barnen och lekte och jag letade present. Hårband och Hello Kitty såpbubblor blev det.

Innan vi åkte hem letade vi upp en restaurang att äta på. En tysk restaurang tyckte vi kändes säkert och när vi fick se menyn och att de till och med skrivit ut att vissa rätter var glutenfria så tyckte ju jag att det var toppen! Men så blev jag sugen på en rätt där det inte stod att den var glutenfri så då var jag ju tvungen att fråga… och fick som förklaring att känguru rätten var glutenfri eftersom kängurun var glutenfri… ok… Hm. Nej han visste nog inte vad han pratade om. När vi sedan valt rätt fick vi fem minuter senare veta att den rätten var slutsåld så då fick vi välja om. Notera att vi var de enda som var där för att äta… Servitören tyckte vi skulle välja den utsökta tyska korven… J

På söndagen var vi först och handlade mat på sam´s club. Vi var egentligen väldigt trötta och inte alls sugna på detta. Men för en gångs skull var vi riktigt effektiva och det tog inte mer än en timme. Sedan lagade vi mat innan det var dags att ge sig iväg till Stellas födelsedagskalas. Erik blev jätte blyg när vi kom fram. Det var jätte mycket folk och många barn. Vi sjöng ja må hon leva på finska, norska, svenska, engelska, tyska, belgiska bland annat .J Det var hur mycket mat som helst; Jordgubbstårta, kärleksmums, äppelkaka, skink- och broccolipaj, mandeltårta, små runda munkar, godis och sedan en massa dricka. Vi gick inte därifrån hungriga. Det var trevligt och barnen fick leka ordentligt.

Vardag igen i några dagar.

Vi har verkligen haft så himla härligt väder här veckan som gått. Inga jackor och inga mössor, nästan shorts eller kjol väder. Desto tristare idag när man vaknade och tittade ut och det var grått och trist igen. Man blir ju snabbt bortskämd.

Vardagen har ju kommit hit till Kina igen, även om de fortfarande smäller fyrverkerier här om kvällarna, så har fidde fått börja jobba igen. Så i tisdags hade jag riktig ångest. Usch och fy, var inte på så bra humör. Att datorn dessutom krånglade när jag skulle fixa foton på icafoto gjorde inte saken bättre. Men onsdagen kom och det jobbiga jag känt tidigare veckor var som bortblåst. Jag vet inte om det beror på det fina vädret eller att jag börjat springa eller om barnen helt enkelt har varit på lite bättre humör för dagarna har flutit på hyfsat. Förutom idag då...

Hugo var inte på sitt bästa humör så när det var dags att bege sig ut vid 10-tiden och alla kläder skulle på, då skrek han sitt allra högsta skrik. Jag försöker att inte bli stressad och irriterad men det är svårt. När vi väl kom ut så ville Erik åka buss så då ställde vi oss vid busshållsplatsen och väntade. Det stannade en kines i träningskläder och pratade med barnen och innan hon sprang vidare så gav hon dem var sitt kort i guld och med fina röda blommor på. När vi kom fram till Centrum satte vi oss en stund på busshållsplatsen för att invänta nästa buss och då öppnade vi kuverten och såg att det låg 20 kronor i varje kuvert. Tydligen har de någon sed här i Kina att ge barn och ogifta kvinnor kuvert med pengar. Jag skämdes lite. Vi borde ju tackat kvinnan mer... Vi får se om vi träffar på henne igen. 

Medan vi stod i kön och väntade på bussen fick Erik en kaka av en dam. Den såg ut lite som en drömtårta fast inte choklad, utan vanilj. Men det var något konstigt runt den. Men Erik tog emot den och tog ett bett. Oj oj vilken min han fick. Det måste ha varit någon slags fisk runt den. Luktade inte alls så inbjudande. Jag försökte dölja när han spottade ut den och la sedan resten av kakan diskret i vagnen. Kanske skulle man tagit bort "skalet" innan man bet.

När vi kom tillbaka hem gick vi en runda, men Hugo var inte riktigt nöjd någon gång utan lite smågnällig och tjurig om vi inte gick åt det håll han ville eller om han inte fick hålla i vagnen där han ville. Det är svårt med två barn när de inte drar åt samma håll... Men tillslut kom vi fram till en liten lekdamm som de har här runt sjön och Erik ville leka där. Vi brukar försöka leta upp en pinne så han kan fiska och skvätta lite vatten, men just idag så orkade jag inte det utan han fick ta sin lilla kratta. Den var ju inte så lång utan han fick böja sig rätt rejält för att komma ner till vattnet och med lite nerförslut så var det ju dömt att misslyckas. Plask sa det och ungen tog sitt första klädsim. Han blev ju jätte ledsen, men ingen fara skedd ju. Hugo fick åka i vagnen medan jag tröstade Erik. Vi blev någon slags sevärdhet (mer än vanligt) för folk kom fram och tittade riktigt nogrannt och riktigt nära på Eriks blöta byxor. Barn sprang efter oss för att hinna se dem. Det måste ha varit första gången någon trillade i den lilla dammen.

Sakta men säkert tog vi oss hemåt och jag började tänka på mat mitt i all gråt och förtvivlan. MCdonalds tänkte jag när jag kände vilket humör Hugo var på. Jag gick till receptionen för de brukar hjälpa oss med att ringa, eller de brukar hjälpa Fredrik med att ringa för idag så tyckte hon i receptionen att jag kunde ringa själv för de pratade ju engelska där. Så hon ställde fram en telefon och en meny. Jaha. Men jag har ett barn som är dyblött och ett barn som gråter, och du kan inte tänka dig att hjälpa mig tänkte jag i min lilla hjärna och kände mig allmänt liten och hjälplös. Jag blev rent ut sagt förbannad så jag gick demonstrativt därifrån. Väl hemma efter ett utbrott i hissen när inte Erik fick köra in vagnen i hissen. Vad småsaker kan bli så stora och viktiga för honom för tillfället. Hela världen kan rasa samman. Men men en fas att gå igenom tänker jag. Han lär sig väl något på det. Efter att vi fått av Erik kläderna och tröstat Hugo lite grann så gav jag mig på ett försök att ringa till MCdonalds där de då skulle prata engelska. Vilket de ju faktiskt gjorde, även om jag fick fråga om flera gånger. Men när jag skulle förklara vart jag bodde så tog det tvärstopp. Han förstod inte alls. Så jag bara "I'm sorry, I can't do this. Bye". Sedan ringde jag Fidde. Han försökte också och förstod iallafall så mycket att de behövde veta adressen på kinesiska. Han ringde en gång till, denna gången med en kinesisk jobbarkompis till hjälp, så vid 13, kom maten!  

Erik har lärt sig att skala ägg själv.

Erik äter tacos... eller majs och nachos... :-)



Hugo och Erik leker i fontänen.

Fidde kom hem en hel timme tidigare ikväll och då gav jag mig ut och sprang. Det kändes riktigt skönt idag, med lite shampo i skon så funkar det att springa trots att skoskavet inte är helt läkt. Det gick lite långsammare idag, men jag tror minsann att jag ska försöka ge mig på tre varv nästa gång.

I måndags gjorde vi ännu en bussutflykt till Tianhe Sports centre. Vi hittade en karta som vi fick från en kanadensare som vi träffade första eller andra veckan vi var här där han beskrev vägen till Ikea och då upptäckte vi att Ikea låg väldigt nära Tianhe sports centre. Det blev en liten promenad dit och sedan lite shopping. Man hittar ju alltid något där. En köttbulle lunch och en delicato boll till efterrätt är ju inte heller fel.

På väg till Ikea.

En häftig fontän som vi missat när vi varit vid Ikea tidigare.
Denna låg på andra sidan gatan.

Hugo busar i parken vid Ikea.

Erik är på upptäcksfärd.

Sedan tog vi oss mot shopping galleriorna, vår eller min förhoppning var att hitta ett par nya skor. Men där gick vi bet. Jag vet inte riktigt vad jag är ute efter så det kanske är därför för här finns ju mycket skor. Stövlar med hög klack och pumps är väl i och för sig inte riktigt min grej. Jag hoppas jag kan hitta mig ett par sommarskor vad det lider. Fidde gick hela dagen och kollade in fika ställen så tillslut fick jag ge med mig och vi hamnade på "a cup of choccolate". Lät ju inte helt fel och vi beställde in en hel massa godsaker. Men innan vi hann få maten så gjorde Mr Hugo i brallan så det var bara att försöka hitta en toalett och ett skötbord. Det var lättare sagt än gjort. Jag åkte upp en våning och en våning till. Sedan hittade jag någon slags informations disk och försökte förklara att jag behövde byta blöja på min son. Sjätte våningen tror jag att hon sa så det var bara att åka rulltrappan upp och där fanns det faktiskt något slags skötbord. Fidde ringde och undrade vart vi hade tagit vägen, omständig som jag är. Jag upptäckte att det fanns en hiss så den tog vi ner. Det gick fortare... haha. Men höll knappt på att hitta till fiket. När Hugo och jag kom tillbaka lekte Erik för fullt bland borden och Fidde satt och svor över fikat som inte föll honom i smaken.

Nu i helgen blir det återigen en tripp till Tianhe sports centre. Vi ska på 3 års kalas till Stella på söndag och då vill jag ha med mig en present till henne. Fidde har redan kollat ut vart vi ska gå och fika... 

kram

Hm jag undrar hur det här ska gå till???

Nja det är nog lättare så här...



Jo men kolla, det gick ju det här med!

Erik doppar skorpa,
tyvärr en av mina glutenfria skorpor som fanns med i paketet som kom i veckan.
Så de är snart slut...

Inga: Vad spännande med nattradio. Kan tänka mig att du vet mer om det kinesiska nyåret än mig nu då. Roligt med en hälsning från Kosta!

Karin: Du får hälsa Noah att vi åker jätte gärna med på utflykt. Han kan få bestämma resmål. Det är ju inte klokt att han blir 6! Riktigt stor kille, snart dags för läxläsning då ju!

Martina: Skam den som ger sig! Vad kul. Hoppas allt är bra med er, saknar fikat på Peppes!!!

Hanna: Har resfebern börjat infinna sig ännu?

Garden hotel?

Så söta!

Tre kvällar i rad har de smällt raketer här. Från klockan sju ungefär och fram till midnatt. Många fina. Man har verkligen fått se rejält. Första kvällen var det så att det inte gick att somna för det smällde så mycket.

I går invigde jag mina nya löparkläder. Lite motvilligt gav jag mig ut på morgonen eftersom fidde tyckte att det var en bra idé och han brukar ju ha rätt. J Det blev två varv runt sjön och det kändes faktiskt hyfsat bra, men jag hade inte orkat springa längre. Det tog 18 minuter. Tyvärr fick jag skoskav, med en stor blåsa som följd, så det lär väl inte bli någon mer löpning nu i veckan . Vi får se om jag kan hitta något skoskavsplåster…

Idag blev det ännu en busstur in till centrum av Guangzhou. Vädergudarna hade lovat 25 grader idag så vi vågade oss på att lämna jackor hemma och kepsar på barnen. Vi löste biljett och hoppade på bussen. Samma pris som förra gången 16 kronor tur och retur för en vuxen.

Ändstationen var 45 minuter bort mitt på en gata, lite mitt i ingenstans. Vi blev lite fundersamma över vad vi skulle göra här och lite oroliga över om vi skulle lyckas hitta tillbaka när vi ville åka bussen hem. Men vi hade fått beskrivit för oss att bara tvärs över gatan från Garden hotel så skulle det ligga en galleria. Men Garden hotel lyste med sin frånvaro. Vi gick in i en galleria men där var allting stängt så vi gick ut igen och tog höger och började vandra gatan fram. På affärernas dörrar hängde skyltar att de skulle öppna igen efter nyåret, 7 – 8  februari. Fidde blev överlycklig när vi kom till hörnet på gatan, Starbucks! Jag blev väl inte jublande glad, men ok, vi kunde åtminstone äta lite innan vi for hem. Men det var det ju inte dags för än så vi fortsatte vår vandring. Vi gick förbi lite affärer, restauranger, caféer och hotell, men inget Garden hotel och inga gallerior i sikte. När klockan var över elva sa vi att vi vänder och går tillbaks till Starbucks och tar en fika där.  På väg tillbaka gick vi förbi ett stort hotell, Fidde går in och lyckas få tag i en stadskarta och lyckas även få lite guidning. Vill vi ha riktig shopping ska vi ta oss till Tianhe Sports center. Det var ju där vi var häromdagen… Annars fanns det ju Kinas äldsta shopping gata också berättade de.

Erik roar sig medan vi kollar in kartan.

Hugo dricker apelsin juice med sugrör på Starbucks.

Så först en fika på Starbucks, jag åt nötter och chokladmjölk, sånt man får göra när man är glutenallergiker men så jäkla trist, man kan tycka att något utan mjöl kan de väl ha. Det skulle till och med vara gott med en biskvi som man är så förbaskat trött på i Sverige. Inte hann jag dricka upp min super heta chokladmjölk heller innan barnen började ge upp så den fick jag ta med mig, viket resluterade i en bränd tunga och en nersmutsad jacka. Den fick åka i tunnan medan vi styrde stegen mot shoppingen… Det skulle inte vara så långt såg det ut på kartan. Men det där var någon jäkla lycko-karta, där man hade uteslutit de allra flesta gator. Vi gick och vi gick. Träningsvärken i benen och skoskavet bara värkte mer och mer. –Nu är det inte långt kvar sa Fidde nog 10 gånger. Ha! Jag var på väg att ge upp 20 gånger minst.   –Men vi kan inte vända nu, nu är vi ju snart framme sa Fidde. Åh Gud.

Framme!

Men tillslut så uppenbarade sig Beijing pedestrian road och hit hade de allra flesta kineser också hittat. Gallerior och affärer och trånga korridorer fyllda med små små butiker överallt.

I mitten av vägen, fanns det även en del av en gammal väg under jord. Den höll de nu på att gräva fram och man kunde läsa att Beijing pedestrian road ska ha funnits här i nästan tusen år. Så idag har vi hunnit med att vara lite kulturella också.

När vi kom ut i ifrån en affär fick vi se en skymt av en lejon-dans, som är typiskt för det kinesiska nyåret. Det sägs att den ska bringa lycka till affären eller företaget som den dansar kring eller utanför. Tyvärr fick vi inga bilder på det, däremot såg vi dansarna sitta och räkna pengar en stund senare, så tydligen får de en gåva också, ju mer de får desto mer framgång till affären kanske…

Här sitter lejon-dansarna och räknar pengar...

Mitt bland shoppinghusen fanns det ett mindre fint hus...

Efter lite strosande kände vi oss nöjda och begav oss tillbaka mot "busshållsplatsen" och vi hade tur för när vi ätit och bytt blöjor så kom bussen som på beställning och istället för vänster som vi gått tidigare så tog bussen höger och bara några meter bort uppenbarade sig Garden hotel... :-) och mycket riktigt en galleria på andra sidan vägen. Det får bli en annan gång. Borta bra men hemma bäst. Imorgon blir det lugnt. Förhoppningsvis är vädret som idag och vi kan vara ute och njuta av solen!

Ett typiskt kines-hus.
Massor av tvätt.

Röda blommor och höga byggnader.
Den röda färgen håller onda andra borta.

En man som hade tre apor satt i vägkanten och hade en slags ap-show.



Snart hemma med bussen.
Fantastiskt att jag fick dem att titta in i kameran alla tre!



En busstur till Guangzhou

Fidde letar efter sina uppsugna tangenter i dammsugarpåsen...

Gott med jordgubbar!



 

 I skrivandets stund smälls det en massa fyrverkerier lite överallt över Guangzhou. Vi ser dem hyfsat från vår lägenhet. De verkar även skicka upp några slags lyktor som brinner och som sakta men säkert stiger upp mot skyn. Tidigare idag var Fidde nere i receptionen och frågade om det skulle smällas några fyrverkerier i närheten av oss här, men antingen är det språk problem eller så firar inte hotellpersonalen nyår för de verkar tycka att vi är lite dumma.

Dagen har bjudit på en utflykt in till Guangzhou centrum. Vi skulle begett oss dit redan igår, men Erik hade lite feber på morgonen så vi vågade inte ge oss iväg. Vi hade redan innan bestämt oss för att ta bussen och det blev lite på vinst eller förlust. Vi löste biljetter till Tianhe sports center. En ren chansning. 16 kronor tur och retur. Sedan bar det iväg i en väldig fart. Även denna chaufför hade fått sitt körkort i lycko-kakan.

Ett bra riktmärke är Canton tower byggnaden som vi var uppe i för några veckor sedan och vi kretsade lite kring den. Vi såg ett köpcentrum och blev lite veliga över om vi skulle hoppa av, för tänk om det är det enda köpcentret i staden med över 15 miljoner invånare? Men vi velade lite för länge och dörrarna stängdes. Istället hoppade vi av vid slutstationen. Direkt hörde vi hög musik och vi följde ljudet och kom till ett inhägnat område med massa marknadsstånd i rött och gult. Där var fullt med folk som strömmade in och ut så vi gick in. Vi handlade vindsnurror till barnen, det verkar vara något som är typiskt för nyåret här, de allra flesta kineser, både vuxna och barn, går omkring med sådana.

Här fanns även mycket blommor så jag antar att det var en sådan flower market som också är typiskt för det kinesiska nyåret.

Efter lite fotografering begav vi oss därifrån för att kolla in andra sidan vägen. Vi tog oss nerför trapporna, Erik fick hjälp av en snäll militär, under vägen och upp igen och lyckades hitta en fantastisk fontän som sprutade vatten flera meter upp i luften. Erik ville bada men jag lyckades få honom att förstå att det var för kallt.

Här i jämte låg Starbucks som fidde tjatat om ända sedan Hong Kong så där åt vi lunch. Ok men inte mer.

I anslutning till Starbucks låg en shopping galleria, flera våningar hög och full med alla sorters mode. Skäms lite för att säga att jag gick därifrån med en H&M kasse. Hade ju varit roligare att hitta något från en kinesisk affär egentligen. Men jag hinner nog shoppa mer. Vi tog oss till fjärde våningen där de skulle sälja sport kläder. Jag skulle så himla gärna vilja komma igång med lite löpning, men alla träningskläder är ju i Sverige. Vi hittade både löparskor, bh, t-shirt, byxor och jacka. Även fidde fick med sig ett par löparskor och nya byxor hem. Inte för några prutpriser, men vip kunder hann vi ändå bli med lite procent innan vi gick därifrån.

Översta våningen var vigd åt barnen. Här fanns en 4D-bio, ett Indiana Jones hus, ett skräck-hus, radiobilar, karuseller, lottstånd och spelautomater i mängder. Det kändes lite Las Vegas över hela stället. Kineser vet verkligen hur man roar sig. Helt galet. Hög musik och grejer överallt. Erik provade radiobilar och karuseller och försökte vinna gosedjur men det blev tre pennor istället. Fidde blev sugen på bion så Erik och han gick dit. När de kommer tillbaka springer Erik mot mig, nästan förtvivlat ropande, -Mamma där var en mygga! Erik är verkligen inte förtjust i våra flygande små insekter, så detta var väl kanske ingen hit.

 

Innan vi begav oss ut från köpcentret blev det ett besök på Pizza hut, men jag måste säga att jag återigen blev besviken på maten. Jag tycker inte att jag brukar vara kräsen, men just nu är det inte mycket som faller mig i smaken.

Toalett besök fick det också bli innan vi gick ut. Tur att vi hade servetter med oss för papper fanns det inget och lyckligtvis en riktig toalett utav alla 20. Vet inte hur jag hade löst det annars.

Innan vi begav oss mot busshållsplatsen så såg vi nog en 4-5 liknande shopping-gallerior. Jag som nästan undrat vart alla normala kineser köper sina kläder. Jag har tänkt att det omöjligtvis kan vara så att alla handlar på Silk market, eller i sådana små affärer som finns här i Clifford, för här känns det mest som väldigt udda kläder, kläder som var moderna för ett ganska bra tag sedan. Jag minns när vi gick omkring på Silk marketen, då tänkte jag rätt ofta; –Tänk om vi var bjudna på maskerad, då skulle jag kunna köpa det där. J. Men nu vet jag, var de handlar. Här fanns mycket att välja mellan i samma prisklass som hemma.

Vilka kontraster det blir. Häromdagen gick vi omkring bland smutsen med hönor och ankor runt omkring oss och idag är allting så storstilat och fräscht. Den ena byggnaden högre än den andra. Fantastiskt.

I skrivandets stund, 2 timmar sen jag började med inlägget, skjuter de fortfarande fyrverkerier. Gott nytt år!