Crocopark, Guangzhou city och Wedding street

Tiden är en mycket märklig manick, det känns väldigt härligt just nu när det känns som om den flyger fram. Det är helt klart en fördel att ha mycket att göra, att fara från ställe till ställe och inte fundera på att det nu idag är 18 dagar kvar tills vi lyfter mot Peking!!! Och det är ju fantastiskt!!! Tjohooooooo!!! Men vad ska vi göra de sista 2 veckorna här??? Det jag upplever är i alla fall att barnen trivs bäst hemma, runt lekplatsen. Det blir rätt mycket gnäll när man är ute och far hela tiden om inte de får springa och tjoa som de vill, och det går ju inte alltid.

Vi försöker att busa en hel del när vi är hemma. Erik har blivit en hejare på att bygga koja och han kör runt som en galning med motorcykeln. Han sladdar och kör på bakhjulet säger han. Hugo börjar så smått ta efter storebror och det går fortare och fortare när han tar sig fram också!

I går, lördag, så var Fidde tvungen att jobba och då passade vi på att åka till Crocopark. Våran ständige följeslagare, chauffören James, körde oss dit. Han släppte av oss och meddelade att parken inte var stor så han skulle vänta på oss utanför. Oj tänkte jag. Hur liten är den??? Men precis innan ingången stod det en tavla med massa klockslag och där förkunnades att det var dogshow 10.30, sealion show 11.00, crocodile wrestling 12.00, parrot show 13.00, pigshow 14.oo, så jag kände ju direkt att här finns det ju massor att titta på. Inte behöver James cirkulera utanför och ha "mätaren tickandes". Jag smsade honom och vi bestämde istället hämtning strax innan 14.

Det blev lite strul med våra biljetter. De har ju någon slags inscanning av fingret, så biljetten blir väldans personlig. Det innebar problem för mig då Fidde hade scannat sitt finger... Men det innebar även problem för min syster eftersom det av någon anledning inte godkände hennes fingeravtryck heller. Men till slut lät de oss passera i alla fall, om än lite sura.

Det är så fantastiskt roligt att titta på djur med barnen. Båda två tycker jätte mycket om det. Direkt när vi kom in i parken fanns det papegojor och kaniner.

Jag var tvungen att ringa Fidde och då ska alltid Erik prata också. Ibland blir det lite sisådär med pratandet men här ser det ju faktiskt ut som att han har något riktigt viktigt att berätta...

Solen sken från klarblå himmel. Det var väldans varmt. Kineserna är snabba på att uppsöka skugga så när vi kom till hund uppvisningen så fanns det bara solplatser kvar. Vi köte lite svalkande glass medan hundarna visade massa konster.

Efter hundarna var det dags för sjölejonen. Även denna gång var alla skugg platser upptagna. Vi småbleka nordbor fick snällt sitta i den gassande solen. Båda pojkarna gav upp ett antal gånger. Men efter att vi köpt lite dricka så kunde vi åtminstone sitta stilla och se showen. Jag måste säga att jag börjar bli lite mättad på allt vad det heter med parker och djur. Men de här sjölejonen gjorde lite andra konster som jag inte varit med om tidigare. Bland annat spelade de volleyboll och räknade.

Efter sjölejonen kunde man gå in i ett reptil hus, åh skugga!!! Så där var vi inte sena på att springa in. Ormar, ödlor, sköldpaddor, grodor i alla dess former och storlekar överallt. Pojkarna gillar att titta på sånt också, särskilt de som är lite aktiva och rör sig.

Sedan var det dags för krokodilerna. Hur många som helst. Men de var inte så spännande. Jag fick i alla fall Hugo att stanna upp och titta lite grann. Men de ligger ju så stilla så jag vet inte om han såg dem.

Vi fick se mängder av krokodil ägg och även nykläckta krokodiler. Efter denna byggnad stötte vi på en man som kom bärandes på en krokodil. För 10 yuan fick man hålla den. Syrran var inte sen på att prova. Jag testade på att var krokodiljungfru istället.

Sedan var det dags för krokodiluppvisningen. Modiga män!

Modiga killar detta också. Inte riktiga krokodiler dock...

Magarna började så smått kurra på oss och då passade vi på att ta oss till svanrestaurangen. Här kunde man köpa majskolvar och slush så det fick det bli!

Klockan tickade på så vi bestämde oss för att sakta traska mot utgången för att inte missa chauffören. Vi såg fåglar, flodhästar, grisar, kaniner, krokodiler och sköldpaddor på vår väg.

Hugo gav upp.

Efter en bilresa på på ca 40 minuter var vi hemma igen. Då var klockan närmare 14.30. Jag ringde Fidde eftersom vi bestämt att vi skulle ses i Guangzhou city runt 16. Men mötet han var på hade dragit ut på tiden och troligtvis skulle han komma förrän runt 18. Vi satt och velade ett tag om vi verkligen skulle ge oss iväg igen, men så plötsligt satt vi på bussen.

Solskydd och/eller regnskydd?



Direkt när vi kom fram till Tianhe tog vi oss en middag på pizza hut. Det var inte en middag som går till historen som den mest lugna. Vi underhöll nog hela restaurangen. Båda barnen visade sig från sin sämsta sida och skrek om vartannat. Maten tar av någon anledning lång tid att få in och man får den i omgångar. Cicci fick sin spaghetti allra först. Sedan kom smoothien som båda barnen skrek ännu högre efter, sedan kom min och Hugos ris och bacon, som Hugo inte blev särskilt förtjust i och sist men inte minst eller jo faktiskt minst. Eriks panpizza. 4 bitar. Hugo fick en och sedan åt Erik resten. Så fort Erik svalt sin sista tugga gav vi oss ut och iväg därifrån. Vi styrde stegen mot ikea för att köpa lite korv, saft och GODIS! Det blev både kexchoklad, Marabou choklad, skumkantareller, Ahlgrens bilar och en paradis. Dumt JA, men what the fuck!

Därefter fortsatte vi att gå, denna gången mot grandwiev mall och vår favoritaffär Bershka. Men idag höll vi i pengarna och köpte istället ballonger till barnen utanför.

Klockan började så smått närma sig 19 och fortfarande syntes ingen Fidde till. Men han var på väg och det dröjde inte länge förrän han hittade oss. Nu på väg mot Canton Tower för att köpa biljetter till "fontänshowen".

Av någon anledning gick det inte att köpa biljetter och det fanns ingen att fråga. Därför begav vi oss mot busshållsplatsen. Vi stannade på vägen och Fidde tog en fika, en kaffe och en bakelse. Båda barnen somnade på bussen och  sov sedan gott hela natten.

På morgonen gav sig jag ut på en löptur och gjorde rekord! 26,15 på tre varv runt sjön. Kändes gött! Syrran sprang intervaller. Hon ligger i hårdträning för att förhoppningsvis kunna vara med och spela de sista matcherna när hon kommer hem. Efter dusch och frukost kom James... Idag skulle han köra oss till Wedding street. Inte för att någon av oss går i giftas tankar utan mest för att man ska nog ha varit där en gång innan man åker hem. Han körde kors och tvärs, upp och ner och över broar och genom tunnlar, men till slut kom vi fram. Vi betalade och tackade för skjutsen. Det fanns bröllops affärer överallt. På båda sidor vägen och in i gränderna. Man kunde få precis vad som helst. Vi provade och drömde oss bort. Kände sig som en prinsessa. Tyvärr fick man inte ta några kort annars hade det varit roligt att visa. Klänningarna kostade mellan 600-3000 yuan. Säkert fanns det ännu dyrare. Men ingen som vi provade. Givetvis var det ingen som passade, men det gick att beställa med 2-6 veckors leveranstid.

Efter några timmars strosande och provande begav vi oss ner i metron för att ta oss till Garden hotel och en väsk- och plånboksaffär som vi tidigare varit i. Det blev lite strul i metron eftersom vi inte visste till vilken station vi skulle. Men efter lite överläggning med Fidde och efter lite hjälp av personalen så hamnade vi på rätt spår. Syrran köpte en snygg plånbok medan jag höll hårt i mina... tyvärr. Där finns mycket fint på QQBear. Därefter tog vi oss åter ner i tunnelbanan och reste hemåt. Vi tänkte försöka oss på att ta tunnelbanan till vår station, nära Clifford och sedan försöka hitta rätt buss. Denna gången lyckades vi utan några missöden, så nästa gång när och om barnen är med vet vi hur vi ska göra.

När vi kom hem var det ingen hemma, men det stod en underbar bukett med blommor på bordet. Det är ju faktiskt mors dag och pojkarna hade varit nere och köpt världens största bukett tror jag. Så fantastiskt fint.