Sverigebesök!

Lång och seg nedräkning, men härliga dagar med värme och massor av bad! Fidde var i väg på resa mellan tisdagen och onsdagen. Då fick han prova på att åka tåg här i Kina. Han kom hem vid sex tiden på onsdagen och då hade han med sig en gitarr! Det var ju toppen, trots att jag inte kan så många ackord så blev det en liten sångstund med barnen. Så kul! Önskar verkligen att jag kunde spela mycket bättre... Något att ta tag i när jag kommer hem kanske...

Men så äntligen var det torsdag och dags för mormor, morfar och Cicci att komma fram. Enligt tidtabellen skulle de landa 18, men den förskjöts till 18:50, vilket resulterade i att de inte var här förrän närmare 20.30. Då hade båda pojkarna somnat. Men desto större lycka på morgonen när vi vaknade och Erik kunde springa in i deras sovrum och krama om dem!

Efter en hel del busande gav vi oss iväg med bussen ner till centrum för att kolla in affärer och saluhallen. Tyvärr har regnet kommit, men värmen och fuktigheten var hög så det var svettigt och blött. Vi åt en bit mat på Jessikas café och sedan tog vi en glass när himlen öppnade sig och väntade på att det skulle regna över.

Mormor hade kommit ihåg att packa ned ingredienser till chokladbollar så när vi kom hem blev det dags för bakning. Båda barnen hjälpte till så gott de kunde med provsmakning...

Morfar var köptagen och inhandlade en bil som kunde köra både på golvet och på väggarna.

På kvällen blev det dags för fredagens höjdpunkt. Fruktsallad! Denna gången med marabou mjölkchoklad som min älskade lilla mormor skickat med mamma och pappa.

Mamma är tydligen en riktig data hacker!

På lördagen tog vi en promenad på fm. Barnen ville gå ut redan när de vaknade så de var utväntandes innan alla hunnit göra sig i ordning och få i sig frukosten. Hugo har lärt sig att kliva på motorcyklen och kör sakta framåt eller bakåt.

Fredde hoppade över promenaden och glassen och åkte iväg och tränade och köpte ingredienser till middagen.

Efter middagen var det dags för utflykt till Garden hotel. Fidde hade fått tips om en irländs restaurang/pub där som skulle vara trevlig. Frågan var ju bara om vi skulle hitta dit, men det var inga problem.  Efter lite dricka och starters bestämde vi oss för att även beställa en bit mat.

Efter middagen fick vi vägvisning till tunnelbanan, vi skulle nämligen ta oss till Tianhe sports center för att handla lite löparkläder till Cicci. Det var enkelt att hitta till tunnelbanan och efter lite jox löste vi biljetter och hittade rätt linje. Sedan var det bara att hoppa på, eller tränga sig in i tåget. Där var fullt av folk, jätte trångt. Efter några stationer fick vi byta tåg och tränga oss in på nästa. Så smockat med folk. Man kom nästan inte framåt.

Framme vid Tianhe hade de i gång fontänen så den kollade vi på innan vi gick in och shoppade. Cicci hittade shorts, tröja och nya skor i adidas butiken.

När vi kom ut från gallerian hade det börjat bli mörkt och då styrde vi stegen mot Canton Tower. Det var en rejäl promenad och varmt och svettigt. Erik tyckte det var jätte kul med ljusen och sprang som en galning. Sedan hittade vi någon slags ång-fontän och den var poppis. Där sprang både Erik och Hugo runt. Deras kläder blev rejält fuktiga. Helt plötsligt började de skjuta fyrverkerier och en stor fontän gick igång och ett piratskepp seglade fram vid arenan framför Canton tower. Det var fint att se. Vi fick inte komma så nära som vi brukar, antagligen måste man betala extra för att se showen.

Efter den långa promenaden var vi dödströtta och jag tror att vi alla hade lite (mycket) ont i kroppen. Vi letade efter ett ställe där vi kunde fika och fylla på med lite vätska och även bli av med lite... Jag trodde aldrig vi skulle hitta något, men helt plötsligt uppenbarade sig starbucks, till Fiddes stora glädje! Det slank ner en choklad kaka, men vi andra drack mest apelsin juice och vatten. Vi hade nog kunnat sitta där hela natten, så trötta var vi, men det var bara att bita i det sura äpplet och resa sig och fortsätta gå för att leta upp busshållsplatsen. Det var inga problem denna gången. Nu var vi ju riktigt vana efter att vi letat förra gången när Hanna och Johan var med. Det var inte heller någon lång kö så det var inga problem att få plats på bussen när den väl kom.